Byggtermografi av tak och fasad – när på året?
Att hitta energiläckage kräver rätt förutsättningar. Läs om SS-EN 13187, varför temperaturskillnaden mellan ute och inne spelar roll och hur sol och vind påverkar resultatet.
Maximera värdet av byggtermografi
Byggtermografi är en vetenskaplig metod för att lokalisera brister i en byggnads klimatskärm. Genom att mäta den infraröda strålningen från fasader och tak kan vi skapa en visuell karta över värmeflöden. Detta gör det möjligt att hitta allt från saknad isolering och köldbryggor till luftläckage och dolda fuktproblem. Men för att resultaten ska vara juridiskt och tekniskt hållbara krävs rätt förutsättningar.
TopScan utför kvalificerad byggtermografi över hela Sverige. Våra analyser är detaljerade och praktiskt inriktade, och vi levererar den färdiga rapporten inom 5 arbetsdagar. Oavsett om du är en privatperson som vill sänka elkostnaden eller ett fastighetsbolag som utför statusbesiktning, är valet av tidpunkt avgörande.
Kraven i standarden SS-EN 13187
För att en byggtermografi ska anses vara fackmässigt utförd följer vi svensk och europeisk standard, främst SS-EN 13187 (Termisk prestanda hos byggnader – Kvalitativ detektering av termiska oregelbundenheter i byggnadsklimatskärmar – Infraröd metod).
Den enskilt viktigaste faktorn är temperaturskillnaden (ΔT) mellan ute- och inomhusluften. För att få tydliga och tolkningsbara termogram bör skillnaden vara minst 10 °C, men gärna mer. Detta beror på att värmeflödet genom väggen måste vara tillräckligt stort för att eventuella anomalier ska framträda tydligt mot bakgrunden.
Vintersäsongen – den optimala tiden
I det svenska klimatet innebär kravet på temperaturskillnad att vintersäsongen, normalt från november till mars, är den absolut bästa perioden. Under dessa månader är det enkelt att upprätthålla en stabil inomhustemperatur på ca 20 °C samtidigt som utomhustemperaturen ligger under 10 °C.
Det är dock inte bara temperaturen som måste stämma. För att uppfylla SS-EN 13187 krävs även att:
- Byggnaden har varit uppvärmd till en stabil temperatur i minst 24 timmar före mätningen.
- Det inte har förekommit kraftig solinstrålning på de ytor som ska inspekteras under de senaste timmarna (därför utförs mätningar ofta före soluppgång eller vid mulet väder).
- Vinden är svag, helst under 5 m/s, då kraftig vind kyler ner ytan och "suddar ut" värmemönstren (den så kallade konvektionseffekten).
- Ytorna är torra – regn eller snö ändrar materialens termiska egenskaper drastiskt.
Identifiering av vanliga brister
Vad kan vi faktiskt se med kameran? En certifierad termograför kan särskilja på olika typer av problem:
- Isoleringsbrister: Områden där isoleringen har sjunkit ihop, saknas helt eller blivit fuktig (vilket försämrar isoleringsförmågan).
- Köldbryggor: Konstruktionselement som leder ut värme mer effektivt än den omgivande väggen, till exempel balkonginfästningar, syllar eller hörnstolpar.
- Luftläckage: Varmluft som pyser ut genom otätheter i ångspärren. Detta syns ofta som "flammiga" mönster runt fönsterkarmar, eluttag eller takanslutningar. Luftläckage är ofta en större energitjuv än dålig isolering och kan dessutom leda till fuktproblem i konstruktionen.
Kombination med Blower Door-test
För att verkligen hitta alla luftläckage kan man kombinera byggtermografi med en täthetsprovning (tryckprovning med fläkt). Genom att skapa ett undertryck i byggnaden "sugs" kall uteluft in genom alla otätheter, vilket gör att även små läckage blir mycket tydliga i värmekameran. Detta är en mycket effektiv metod vid nyproduktion för att verifiera att byggnaden uppfyller ställda täthetskrav.
När är termografering relevant på sommaren?
Även om vintern är bäst för energianalys, finns det fall där byggtermografi utförs under varmare månader. Ett exempel är läcksökning på platta tak. Genom att utnyttja solens uppvärmning under dagen kan vi se var vatten har trängt in i isoleringen. Vattenhållet material håller kvar värmen längre in på kvällen än torr isolering, vilket skapar en tydlig signatur när taket svalnar.
Rapportering och uppföljning
Efter avslutad inspektion sammanställs resultaten i en professionell rapport. Den innehåller termogram, referensbilder och en teknisk analys av varje avvikelse. Vi ger även rekommendationer på vilka åtgärder som är mest prioriterade ur ett ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Din rapport levereras inom 5 arbetsdagar.
Läs mer om våra tjänster
- Byggtermografi för BRF och fastighetsägare
- Eltermografi enligt SBF 1031:4
- Termografering av infrastruktur
Vanliga frågor om byggtermografi (FAQ)
Varför krävs det 10 graders skillnad?
Det handlar om fysik. För att temperaturskillnaden på väggens yta ska vara mätbar och tydlig krävs ett visst värmeflöde genom materialet. Under 10 grader blir signal-brus-förhållandet för lågt för en tillförlitlig analys.
Kan ni se fukt i väggar?
Ja, ofta. Eftersom fuktigt material har en annan värmekapacitet och leder värme annorlunda än torrt material, syns det ofta som en avvikande zon i termogrammet. Det kräver dock en kunnig termograför för att tolka bilden korrekt.
Hur lång tid tar en undersökning?
En normal villa tar ca 2-3 timmar att gå igenom. Större kommersiella fastigheter kan ta en eller flera dagar beroende på omfattning.
Vad kostar det?
Priset varierar beroende på byggnadens storlek och om du även önskar täthetsprovning. Vi lämnar alltid en tydlig offert före arbetet påbörjas.
Arbetar ni i hela Sverige?
Ja, vi utför byggtermografi över hela Sverige, med tekniker stationerade för att kunna nå våra kunder effektivt.
Redo att boka inspektion?
Få offert inom 24 timmar – utan kostnad eller förpliktelse.
Få kostnadsfri offert