Vad är termografering? Guide om värmekamera och termografi

Värme som ögat inte kan se

Alla föremål avger infraröd strålning, och mängden beror på temperaturen. En värmekamera – även kallad termografikamera eller IR-kamera – fångar upp den strålningen och översätter den till en bild där olika temperaturer visas i olika färger. Det är det som kallas termografering, eller termografi.

Resultatet blir en värmekarta över ytan. Där något avviker – en glappkontakt i en elcentral, en defekt cell i en solpanel eller en isoleringsbrist i en fasad – kan det synas som ett temperaturavsteg. På så sätt kan många problem upptäckas innan de syns för blotta ögat eller ger märkbara konsekvenser.

Tre vanliga användningsområden

Eltermografi

I elanläggningar uppstår värme när ström passerar ett motstånd. En dåligt åtdragen anslutning, en korroderad skarv eller en överbelastad komponent kan bli varm innan den går sönder. Genom att termografera ställverk, elcentraler, luftledningar och industriella installationer under drift kan många fel upptäckas och åtgärdas planerat – i stället för som ett akut driftstopp eller en brand. Inom svensk eltermografi är SBF 1031 den vedertagna branschstandarden, där fel klassas i kategorier efter allvarlighetsgrad.

Solcellstermografi

På solcellsanläggningar kan värmekameran synliggöra temperaturavvikelser från defekta celler, trasiga bypass-dioder, kontaktfel och skuggning – fel som kan sänka produktionen och i värsta fall utgöra en brandrisk. Inspektionen görs medan anläggningen producerar, och metoden beskrivs i den internationella standarden IEC TS 62446-3.

Byggtermografi

På byggnader används värmekameran för att studera tak och fasader. Temperaturmönster i bilderna kan tyda på värmeläckage, köldbryggor eller isoleringsbrister – och därmed var energin tar vägen. Misstänkt fukt eller läckage verifieras alltid med kompletterande kontroll, eftersom värmekameran visar yttemperatur och inte orsaken bakom.

Drönare eller handkamera?

Valet av utrustning styrs av objektet. Drönare används för stora eller svåråtkomliga ytor: solcellsanläggningar, luftledningar, tak och fasader – ytor som annars skulle kräva stegar, ställningar eller avstängningar. Handkamera används nära objekt som ställverk, elcentraler, motorer och installationer inomhus, där termografören arbetar på plats.

Vad krävs för ett tillförlitligt resultat?

En värmekamera är ett mätinstrument, och som all mätning kräver termografi rätt förutsättningar och rätt tolkning:

• Rätt förhållanden: Elanläggningar bör vara belastade, solceller ska producera och byggnader kräver temperaturskillnad mellan inne och ute.
• Korrekta inställningar: Emissivitet, reflekterad temperatur och avstånd påverkar mätresultatet och måste ställas in efter materialet som mäts.
• Utbildad tolkning: En varm punkt är inte alltid ett fel, och ett fel är inte alltid varmt. Därför utför TopScan alltid uppdrag med termograförer certifierade enligt SBF 1031:4 klass 2.
• Tydlig rapport: Varje avvikelse dokumenteras med värmebild, vanligt foto, position, klassning och rekommenderad åtgärd.

När lönar sig termografering?

Termografering används både förebyggande och utredande. Vanliga tillfällen är periodisk kontroll av elanläggningar enligt försäkringsvillkor, kontroll av solceller inför garantiutgång, utredning av hög energiförbrukning i byggnader, eller när man helt enkelt vill veta skicket på en anläggning innan något händer.

Läs mer om våra tjänster

• Termografering av solceller
• Termografering av elnät och luftledningar
• Termografering av ställverk, industri och elcentraler
• Byggtermografi av tak och fasad
• Vad kostar termografering?

Vanliga frågor