Elcentralen – en ofta försummad komponent

Elcentralen står oftast i ett utrymme ingen går in i, och den ger sällan några ljud eller lukter ifrån sig innan något är riktigt fel. Samtidigt är den en plats där värmeskador kan uppstå i en elanläggning: varje anslutning, brytare och säkring är en potentiell felkälla. Med termografering ser du vad som händer innanför luckan – utan att bryta driften.

Det här hittar vi i en elcentral

Glappkontakter och dåliga anslutningar: En vanlig orsak till värmeutveckling. En anslutning som lossnat med tiden kan få högre resistans och bli varm under belastning – ibland innan den ger något annat tecken.
Överbelastade komponenter: Säkringar, brytare och kabelgenomföringar som arbetar nära eller över sin kapacitet kan synas i värmekameran.
Fasobalans: Ojämn fördelning mellan faserna visar sig som temperaturskillnader och kan tyda på att lasten bör fördelas om.
Åldrande eller defekta komponenter: Brytare och kontaktorer med slitna kontaktytor utvecklar värme vid kontaktytan och kan identifieras innan de havererar.
Korrosion och oxidering: Anslutningar som utsatts för fukt eller aggressiv miljö får försämrad kontakt och syns som varma punkter.

Varför värmen är farlig

Värme i en elcentral bör alltid tas på allvar. En varm anslutning kan försämras snabbare ju varmare den blir, vilket kan ge ännu högre resistans och ännu mer värme – en ond cirkel som i värsta fall kan leda till smältande isolation, ljusbåge och brand. Dessutom uppstår värmeskador ofta i anläggningar som sällan stängs av, där ett oplanerat driftstopp kan bli kostsamt.

Så går en termografering till

Vi arbetar enligt metoden i SBF 1031:4, den svenska branschstandarden för eltermografi:

Centralen termograferas under normal drift med handkamera – strömmen bryts inte.
Varje avvikelse dokumenteras med värmebild, vanligt foto och temperaturdifferens (ΔT).
Fynden klassas Kat 1–4 enligt SBF 1031:4, så att du vet vad som måste åtgärdas omedelbart och vad som kan vänta.
Rapporten levereras inom 5 arbetsdagar och kan användas som underlag för elektrikern och mot försäkringsbolaget.

Arbetet utförs av termograförer certifierade enligt SBF 1031:4 klass 2.

Vem behöver termografera sina elcentraler?

Kort sagt: alla som äger eller förvaltar en elanläggning. Det är särskilt relevant för:

Industrier där ett driftstopp stoppar produktionen
Fastighetsbolag och BRF:er med många centraler och gemensamhetsanläggningar
Lantbruk med anläggningar i tuff miljö – damm, fukt och vibrationer
Verksamheter där försäkringsbolaget ställer krav på periodisk termografering

Läs mer

Vanliga frågor

Måste strömmen brytas vid termografering av elcentralen?

Nej – tvärtom. Eltermografi görs normalt medan anläggningen är i drift och belastad, eftersom det är strömmen genom en dålig anslutning som skapar värmen vi letar efter.

Vad betyder Kat 1–4 i rapporten?

Det är klassningen av avvikelser enligt SBF 1031:4. Kat 1 ska åtgärdas omgående, Kat 2 åtgärdas snarast, Kat 3 innebär ny kontroll eller förebyggande åtgärd och Kat 4 att det inte finns behov av åtgärd.

Hur ofta bör en elcentral termograferas?

Det styrs ofta av försäkringsvillkor och verksamhetens krav. Många försäkringsbolag ställer krav på periodisk termografering – läs mer i vår artikel om intervall och försäkringskrav.

Vem ansvarar för att åtgärda fynden?

Rapporten visar vad som är avvikande och hur allvarligt det är. Åtgärden utförs av en behörig elektriker – TopScan utför termograferingen och dokumentationen, inte elinstallationerna.

Termografering av elcentral – vad kan man hitta?